Jag har 2 som är ganska sällskapliga :) Dom kommer fram och hälsar, följer med en bit när man ska byta vatten om dom har möjlighet och låter mig klappa och lyfta upp dom.

Jag har en höna som kommer fram o tigger om man sitter på marken med ett äpple eller liknande, och så har jag min andra höna som jag sätter på axeln eller box väggen så får hon vara med o mocka i stallet

Vad mysigt med hönor som vill bli klappade :) Mina följer mig troget på gården, särskilt om jag påtar i landen… Om jag ropar så kommer samtliga, men de vill bara vara runtomkring fötterna på oss, inte bli upplyfta. De ligger gärna under stolen jag sitter på och tigger när vi sitter och äter middag ute…ohyfsat :)

De äter ur våra händer och gör små konster som att hoppa och gå runt fötterna som i en åtta - allt för en godbit!! Undrar om man kan lära dem att bli mer sociala och "klappvänliga"…

#3 Nog går det säkert att göra dom mer sociala och klappvänliga, bara man tar sig tid och pysslar med dom mycket.. :)

En sak är säker iallafall: det är en MYCKET mer harmonisk flock sedan vi tog bort tuppen. Nu har de funnit sina roller och rangordningen är omgjord efter "tupp-bortfallet" och jag tycker nog att de är mer sällskapliga och följer ännu mer efter oss i trädgården. Så det kanske blir mer gos framöver :)

En liten höna som fick "kackel-anfall" lyfte jag upp och höll i tills hon blev lugn, sedan låg hon i mitt knä vid fikabordet säkert 5 minuter. Det var mysigt :))

#5 Skönt att det är lugnare i flocken :) Och härligt att du kunde lugna hönan sådär :D

Jag har en tupp som förföljer mig när jag är ute, han ska alltid hjälpa till (=stå i vägen), snarka på min axel osv. Tyvärr så har ju en av blommorna visat sig vara en tupp, så nu är det övertaligt igen. Har jättesvårt att göra mig av med min gudomliga söta snälla tupp och samtidigt så är blommorna ett sammansvetsat gäng.

Ingen som vill ha en handtam tupp? 😉

#7 Men vad roligt, mina tuppar är inte så intresserad av att vara "kompis" med mig. Dom accepterar att jag pysslar med hönorna och att jag är en del av flocken. Men dom håller sig på sin kant.. :)

Våra tre kycklingar har blivit väldigt sällskapliga tycker jag. För några dar sen började jag locka upp dom i knäet vid matdags för att göra dom lite handtama och trygga, och det gör jag nu vid varje matning. Idag provade båda tupparna att hoppa upp på min axel vid olika tillfällen och helt utan mutor på eget initiativ - jag satt med ryggen mot dem så jag hade faktiskt ingen inblandning i deras infall. Lilla hönan kom upp i mitt knä på eget initiativ utan mutor också, putsade fjädrarna, sträckte på vingarna och la sig sen tillrätta på mitt ben en lång stund. Hon gapade ibland sådär som höns gör när dom trivs och verkade tycka att det var ganska bra att ligga där. Jag klappar dom dock inte så mycket än, vill att dom ska känna att dom kan komma upp utan att bli skrämda av händer. Men med tiden ska det nog gå det med. :)

#9 Det låter som att det går i en positiv riktning. Kul att kycklingarna blir allt mer sociala och sällskapliga :)

Vad mysigt 🙂 Grymt avis…